Ulrika Walmark har fotograferat personerna bakom denna världs stora: sekreterare och assistenter till politiker och nöjesvärldsmoguler. I utställningen “Personen bakom personen”, en del av den skånska fotobiennalen 2007, presenteras resultaten.
Det är detaljrika porträtt rakt upp och ner, stora färgfoton okarismatiskt kopierade i en färgskala som inte direkt sticker ut - som om Walmark lyft en gigantisk flatbäddsscanner mot omvärlden och tryckt på “scan”. Varje bild innehåller mycket kontext, blicken glider ofta från människan till deras miljöer, det finns möjlighet för fantasin att fundera över de här personernas dagliga liv på arbetsplatsen, om deras relationer till sina chefer: Hugh Hefner, Carl Bildt, Hanan Ashrawi, Condoleeza Rice och de andra, de som porträtterats så många gånger innan.
Och det finns mer kontext än så. Ställda tillsammans undrar man över vad som är de gemensamma faktorerna mellan de här personerna, bildar de ett slags sammanhang?
Hängningen är bra, miljön ger än mer kontext åt bilderna. Walmark och hennes galleri, Exponera, har valt Radisson SAS Hotel, och det är en snygg lösning. Man kommer fram till hotellet - en glas- och stålbyggnad, en fläkt av internationell lyx belägen i kvarter som annars mest har gamla och nästan lite slitna hus - och glider in i receptionen och man kunde nästan vara var som helst på jorden: högklassiga hotell är ju sådär opersonliga och oförankrade, lite klonade, så internationella som storpolitiken och -finansen är. En trappa upp hänger bilderna i hotellets konferenslokaler: det är mycket kostymer och dräkter, när jag är där verkar det vara en nationell kedja i modebranschen som har något slags kick-off, någon annan dag kommer det vara något annat företag eller organisation som möts i det exklusiva hotellets lokaler - på något vis fungerar bilderna bra i miljön.
Andra bloggar på bloggar.se om: fotobiennalen i skåne, galleri exponera, porträtt, ulrika walmark
0 Responses to “Fotobiennalen, 1: Ulrika Walmark”