Fotografiskt

Tappade min Minox i backen för en stund sen. Men den tycks ha överlevt.

Puh.

De är gjorda av plast och är definitivt inte världens mest robusta småbildskameror - en meters fallhöjd mot stenyta är därför ingen lek. Men den klarade sig den här gången.

Med någon har jag haft slutarproblem. Och så är de så små att de lätt försvinner - är därför inne på min fjärde eller femte, tror jag, Minox 35:a sedan slutet av 1980-talet.

På något vis har jag vant mig vid att ofta ha en Minox 35 med mig, de senaste åren en GT-E, som är en förbättrad GT: 1600 ASA istället för 800, SR 44-batterier istället för såna där PX-grejer som är svåra att få tag i idag, bättre närgräns, förbättrat grepp om kroppen.

Har provat några alternativ, bland andra Olympus XA, men alltid kommit tillbaka till Minox 35 GT/GT-E, XA:n passar inte mina händer. Har inte fallit för frestelsen att köra Contax T.

Minox 35 GT-E har sina egenheter - ingen avståndsmätare, ojämnt mellanrum mellan bildrutorna vilket är lite störigt när man batchskannar - men den har god optik. Framför allt är den liten och smidig. En kamera som man har med sig tar ju som bekant alltid bättre bilder än en bättre kamera man inte har med sig.