Fotografiskt

Soppar ett par rullar Adox, the film formerly known as Efke KB100. Rodinal 1+50.

Att ha en utställning där man måste ha använt en kamera av ett visst märke för att få ställa ut sina bilder är ju löjligt.

Jag förstår att Fotografiska måste dra in sponsorpengar på något sätt. Men ändå: det här hade man kunnat lösa på ett snyggare sätt.

Nej, det finns inte någon digital Holga. Men om det hade funnits en hade den kunnat se ut såhär. Design: Saikat Biswas.

Inget krafs, bara zen-aktig digitalfoto.

Varför har inte Panasonics, Leicas, Olympus, Ricohs eller Canons designers kommit på den här idén och byggt den?

Jag har förresten aldrig varit något fan av Holgakameror så jag gillar inte den medvetna skräpoptiken på den här designen. Men byt ut plastlinsen mot en Summicron 50 eller Summicron 35 (eller kanske ännu hellre: en Zuiko 50/1.8, objektivet med ett av de bästa pris/personlighet-förhållandena jag någonsin använt) så har man här ett koncept som är bara så himla rätt. Designen har utbytbar optik så det är ju bara att välja en M-bajonett så har man tillgång till hur mycket kul gluggar som helst i M-bajonett och skruvfattning. Man kanske kunde tillverka kameran med olika fattningar: M, Olympusbajonett, Canon, M42 osv.

[Via Blake Andrews.]

Cervantesinstitutet i Tokyo visar en utställning med Jorge Luis Borges foton. Pågår till den 19 juni. Hade jag velat se!

Dagens kameraspaning: en läcker svart M6 med Summicron 35 på Karl XI-gatan. Lägg märke till den urcoola modden: den normala och knäppa frammatningsveven på M6 har bytts ut mot en mer klassisk och mer ergonomisk.

Man kanske skulle starta en lokal version av Tokyo Camera Style?

En utställning med Jan Olofssons porträtt av Johnny Cash backstage öppnade nyligen på Gate 38 i Malmö; den är jag sugen på att se!

Pågår till 29 maj.

Just nu pågår en utställning med Henri Cartier-Bressons bilder på Museum of Modern Art i New York. OK, ännu en utställning med en kanoniserad 1900-talsfotograf, jag vet, men den här utställningen tycks innehålla en massa bilder som inte visats tidigare. Klicka runt på de olika temana och se själv.

[via Blake Andrews]

Utställningen pågår till 28 juni.

Jag har inget IR-filter liggande hemma, tyvärr, annars hade jag testat att tejpa fast det framför objektivet på min iPhone.

Häromkvällen observerade jag nämligen vad som såg ut som en relativt hög IR-känslighet hos kameran i iPhone när jag riktade den mot spisen. (Ja, jag brukar gå omkring och rikta mina digitalkameror mot vitvaror och annan köksutrustning. Gör inte du det?) Den glödheta plattan såg mycket ljusare ut på LCD:n än i “verkligheten”. Kanske går det alltså att få IR-effekter med iPhonen? (Notera: jag talar här om riktig IR-fotografering med filter, inte fejkvarianten där man tar ett vanligt foto och sedan manglar filen genom en app som simulerar IR-foto.)

Några sekunders googlande och jag fiskar upp en del exempel som pekar på att min förmodan tycks vara riktig: här finns några bilder tagna med iPhonekameran genom ett IR-filter.

Jag har varit i Stockholm över dagen å jobbets vägnar och fick en timme över. Jag gick på Kulturhuset och såg Tokyo Stories, utställningen med japanskt foto från trettiotal till nollnolltal. Det var en väl använd timme.

Det är sådant foto som jag gillar: straight photo, inga studiobilder utan bilder från gator, klubbar, backstage på teatrar; inte manipulerade bilder - eller rättare sagt, manipulationen finns i fotografens snabba val av utsnitt i tid och rum, snarare än i eftertankens kranka Photoshopblankhet.

Bilderna var ojämna, men lägstanivån var hög och det som var bra var riktigt bra. Framför allt gillade jag Shigeichi Nagano, vars bilder spänner från tidig efterkrigstid till vår tid. Han fångar det amerikaniserade japanska näringslivet omkring 1960 och de våldsamma studentprotesterna som samtidigt pågår utanför etablissemanget, på gatorna där studenter protesterar mot ett amerikanskt-japanskt militärt samarbetsavtal, en halv mansålder senare fångar han ett mer anemiskt nollnolltals stilla stadsmiljöer.

Utställningen har gjorts av bland andra Marc Feustel på Studio Equis; Feustels har god koll på japanskt foto och skriver en blogg som är läsvärd och ger goda tips om vad som händer fotografiskt i Tokyo, jag har skrivit om den tidigare här, här, här och här.

Utställningen pågår till den 2 maj.

Clemens Poellinger (SvD) och Lars Epstein (DN) om samma utställning.

Kameran i min iPhone är ingen höjdare, direkt; sluddrigt fokus och utfrätta högdagrar tillsammans med den knappast fotograferingsvänliga ergonomin gör att det här inte är något fotograferingsverktyg värt namnet.

Men det blir lite mindre dåligt när man installerar appen Vint B&W, Erik Petterssons fina tolkning av det svartvita mediet.