Högkvalitativt foto taget i ateljé på storformatsfilm syns överallt (Avedon, Penn, etc, etc), så du kör med grynig HP5 i en Canon Dial halvformatskamera (Walter Hirsch).

Svartvitt är det dominerande uttrycksmedlet för konstnärligt foto, så du kör med färgfoto, helst med lite grälla färger (William Eggleston).

Och så vidare - det går att hitta fler exempel genom fotohistorien.

Idag, med en fullt ut genomförd övergång till digitala teknologier inom fotovärlden, är filmbaserat silverfoto en väg framåt för den som vill göra bilder som ser annorlunda ut. Det är inte direkt någon djärv gissning att silverfoto kommer leva vidare inom överskådlig tid som en nischprodukt. Vissa filmer och papperssorter kommer förvisso försvinna, men en del kommer att finnas kvar och kanske till och med återintroduceras. Mörkrum kommer finnas kvar här och där. Det kommer finnas bildkonsumenter som ser skillnaderna och som kommer att titta på, köpa och vilja äga bilder som inte liknar de allra flesta.

Denna estetiska ekonomi, kanske kan den tolkas i termer av en bourdieusk distinktion, ser vi nu inom porträttfotografin. Ateljé Uggla, till exempel, gör fortfarande bilder med klassiska tekniker. De lyfter till och med fram detta som en poäng i sin marknadsföring. De kör helsidesannonser i SvD:s kulturbilaga (senast idag) om bröllopsfotografering: “Vi arbetar hantverksmässigt med analog svart vit fotografering. Förstoringarna är silvergelatin på fiberpapper och monteras på syrafri kartong, för vi vill ju att ni ska kunna njuta av bilderna även på guldbröllopsdagen.”

Jag tror Ateljé Uggla gör helt rätt här. Den distinktion (och den estetiska upplevelsen!) det innebär att fotografera bröllopsfotot med traditionella tekniker är något som en del människor är beredda att betala extra för. Den extra tid som Ateljé Uggla måste lägga ner på mörkrumsarbetet istället för det moderna arbetsflödet [digitalkamera -> Photoshop -> fil som skickas för utskrift] kan de mycket väl täcka in ekonomiskt, föreställer jag mig.

Här i Lund finns en motsvarighet: Ateljé Närbild, Sussa Stubbergaard-Olson, gör snygga svartvita bilder med traditionella tekniker på 6×6 mellanformatsfilm. Förutom att hon är en duktig fotograf gör teknikvalet att det står ut i mängden.

Den här Elmaren ser intressant ut för 225 dollars. Har länge velat ha ett 50 mm från Tessarfamiljen …

Jag har aldrig kört med Contax/Yashica, men deras 85/1.4 verkar ju bara så coolt. Här är ett till salu nu.

Jag kommer på mig själv med att tänka på Klas Östergren när jag ser Micke Bergs Stockholmsbilder. Det är något i tonläget som stämmer överens. Hade varit intressant att se en kombination av Östergrens text och Bergs bilder.

Ännu en anledning att åka till Helsingborg.

Alltså blir det en tid av Olympusfotograferande. Känns inte helt fel, faktiskt. Innan jag skaffade M3:an körde jag min OM 2n en del och var väl ändå rätt så nöjd, inte minst med formatet och sökaren. Har fotat ganska mycket med Zuiko 50/1.8 vilket är ett mycket fint objektiv.

Skaffade en 50/1.4 för en tid sen men har inte använt den så mycket. Vi får se.

[Via kottke och Mocoloco.]

[via Street Level Japan.]

Eftersom Photax inte tycks ha Efke KB 100 (eller dess nuvarande inkarnation Adox 100 CHS) i lager just nu tänkte jag ta tillfället i akt och istället beställa Fomapan 100, en film från Tjeckien som jag aldrig testat. Ute blir det ljusare och ljusare och 30-metersrullen Efke/Adox 100 i filmladdaren är snart slut, så det är läge att bunkra upp med lite 100 ASA film.

Ser fram emot att testa Fomapanfilmen.

Photography is under attack. Across the country it that seems anyone with a camera is being targeted as a potential terrorist, whether amateur or professional, whether landscape, architectural or street photographer.

Not only is it corrosive of press freedom but creation of the collective visual history of our country is extinguished by anti-terrorist legislation designed to protect the heritage it prevents us recording.

This campaign is for everyone who values visual imagery, not just photographers.

We must work together now to stop this before photography becomes a part of history rather than a way of recording it.

Idag klockan tolv, alltså om en dryg timme, anordnar kampanjen en fotografisk flashmob på Trafalgar Square. Följ utvecklingen via Twitter eller på Flickr.

jag är inte i London utan i Lund men i vanlig ordning tar jag med mig M3:an på min lördagspromenad om en stund. Det känns skönt att det är tillåtet …

Update Evenemanget tycks ha lockat många människor.

Jag har aldrig sett någon av kamerorna eller de bilder man kan ta med dem i verkligheten, men jag har under ett antal år då och då stött på dom på nätet. Först hos Elsa Dorfman som jag plockade upp häromåret när jag hängde en del på fotosidor skrivna av Philip Greenspun, grundare av photo.net och vän till Dorfman. Nu dyker kameran upp igen via en kommentar till en krönika av Jim Hughes på The Online photographer. Det är fotostudion 20×24 Studio i New York som gjort en liten film om hur kameran fungerar, upplagd på Inside analog photo.