Leica M2
March 31st, 2010En M2:a med ett Summaron för 3500 … Ett bra pris, hade jag inte redan en M3:a hade jag varit helt klart intresserad.
(Har inget med säljaren att göra.)
En M2:a med ett Summaron för 3500 … Ett bra pris, hade jag inte redan en M3:a hade jag varit helt klart intresserad.
(Har inget med säljaren att göra.)
Fotografiska i Stockholm är på väg att öppna och det kommer bli spännande att se vad de gör. Lineupen premiärsäsongen kanske av några kommer anses lite för gammaldags och väletablerad (och ska man prompt visa Lennart Nilsson så är hans dokumentärbilder ett nog så gott val som de medicinska bilderna tycker jag) men det här kan bli riktigt intressant.
Följ utvecklingen på deras nyöppnade webb.
Bra webbaktivitet kan förstås vara ett sätt att skapa publikkontakt. Fotografiska har hittills arbetat med Facebook för denna publikkontakt vilket genererat viss aktivitet, men som jag inte tycker är en optimal lösning. Alla människor finns inte på Facebook (även om det kan verka så …) och jag tycker generellt det är en bättre lösning för Fotografiska att bygga en webbommunikationslösning på bloggar, twitter och andra öppnare format än Facebook.
Därför är det bra att se att de har en bloggfunktion på sin nyöppnade webb och jag hoppas de kommer fortsätta lägga ut saker där, snarare än bara på Facebook.
Japp, Tokyo Camera Style har rätt, det här är en snygg kombination.

Fotografiska har en i dagsläget inte speciellt informativ webbsida modell broschyr; däremot kommunicerar de med omvärlden genom att lägga ut saker på Facebook då och då. Det är ju bra, men jag hade hellre sett att det flödet hade legat i bloggformat; som det är nu tappar man en del interaktion, i och med att man måste logga in på Facebook för att göra en del saker. Och, förmodar jag, sökmotorsynligheten hade blivit bättre ute i det fria jämfört med inne på Facebook. Det blir lite av en inlåsningseffekt, det här med att göra all sin social media-grej på Facebook.
Får se om det blir mer flöde och web2.0 över deras webbnärvaro när den nya webbsidan kommer igång den 26 mars.
Shit, hur många 50:or finns det, egentligen? Lite sugen på den här, en Canon 50/1.9 av stabilt sund Sonnarhärstamning. 220 $.
Ny utställning med Martin Parr öppnar nu i NY.
Ett klassiskt knep är att göra tvärtemot vad de allra flesta gör:
Högkvalitativt foto taget i ateljé på storformatsfilm syns överallt (Avedon, Penn, etc, etc), så du kör med grynig HP5 i en Canon Dial halvformatskamera (Walter Hirsch).
Svartvitt är det dominerande uttrycksmedlet för konstnärligt foto, så du kör med färgfoto, helst med lite grälla färger (William Eggleston).
Och så vidare - det går att hitta fler exempel genom fotohistorien.
Idag, med en fullt ut genomförd övergång till digitala teknologier inom fotovärlden, är filmbaserat silverfoto en väg framåt för den som vill göra bilder som ser annorlunda ut. Det är inte direkt någon djärv gissning att silverfoto kommer leva vidare inom överskådlig tid som en nischprodukt. Vissa filmer och papperssorter kommer förvisso försvinna, men en del kommer att finnas kvar och kanske till och med återintroduceras. Mörkrum kommer finnas kvar här och där. Det kommer finnas bildkonsumenter som ser skillnaderna och som kommer att titta på, köpa och vilja äga bilder som inte liknar de allra flesta.
Denna estetiska ekonomi, kanske kan den tolkas i termer av en bourdieusk distinktion, ser vi nu inom porträttfotografin. Ateljé Uggla, till exempel, gör fortfarande bilder med klassiska tekniker. De lyfter till och med fram detta som en poäng i sin marknadsföring. De kör helsidesannonser i SvD:s kulturbilaga (senast idag) om bröllopsfotografering: “Vi arbetar hantverksmässigt med analog svart vit fotografering. Förstoringarna är silvergelatin på fiberpapper och monteras på syrafri kartong, för vi vill ju att ni ska kunna njuta av bilderna även på guldbröllopsdagen.”
Jag tror Ateljé Uggla gör helt rätt här. Den distinktion (och den estetiska upplevelsen!) det innebär att fotografera bröllopsfotot med traditionella tekniker är något som en del människor är beredda att betala extra för. Den extra tid som Ateljé Uggla måste lägga ner på mörkrumsarbetet istället för det moderna arbetsflödet [digitalkamera -> Photoshop -> fil som skickas för utskrift] kan de mycket väl täcka in ekonomiskt, föreställer jag mig.
Här i Lund finns en motsvarighet: Ateljé Närbild, Sussa Stubbergaard-Olson, gör snygga svartvita bilder med traditionella tekniker på 6×6 mellanformatsfilm. Förutom att hon är en duktig fotograf gör teknikvalet att det står ut i mängden.
Allt fler kameror släpps nu i nischen små kameror utan spegelreflexsökare med utbytbar optik och hyfsat stor sensor; senast nu Sony, som visar upp en konceptmodell på fotomässan PMA - kameran finns dock inte till försäljning än, och inga tester har publicerats. Vi får väl se hur väl den konkurrerar med Panasonic GF1 och Olympus Pen.
Micke Berg visar sina Stockholmsbilder i en utställning på Stockholms stadsmuseum. Pågår 27 februari - 5 april. Den vill jag se!
Jag kommer på mig själv med att tänka på Klas Östergren när jag ser Micke Bergs Stockholmsbilder. Det är något i tonläget som stämmer överens. Hade varit intressant att se en kombination av Östergrens text och Bergs bilder.